En svensk visbok. 99 visor och en psalm

Svenska Akademiens serie Svenska Klassiker har fått ett tillskott: En svensk visbok. 99 visor och en psalm. Antologin presenterar ett urval från medeltiden fram till 1960-taletsvisvåg, med betoning på den litterära visan.

TEXT: STINA ELG

David Anthin är litteraturvetare och disputerade 2007 med doktorsavhandlingen ”Evert Taubes scener: Från Cabaret Läderlappen till Gröna Lund.” Men vad var det som fick honom att falla för Taube?

– Arkivet, är väl det enklaste svaret: Sture Allén ordnade så att material från Svenskt visarkiv kom till Göteborgs Universitetsbibliotek. Jag gick en doktorandkurs för Lars Lönnroth och blev helt fascinerad. Är från västkusten och har sjungit Taube sedan barndomen, det finns i mitt dna. Genom kursen för Lars blev jag fast i visorna och har inte kommit loss sedan dess, förklarar David.

När Liseberg skulle bygga Evert Taubes Värld fick David Anthin uppdraget att faktagranska. Parallellt inleddes en seminarieserie om Taube på Jonsereds Herrgård, ett samarbete mellan Svenska Visakademien, Folkuniversitetet och Göteborgs universitet. Musikvetare, litteraturvetare och journalister bjöds in.

– Efter elva seminarier blev det en antologi: ”Elva sidor av Taube”. Jag var redaktör, bidragen kom från Bo Strömstedt, Lars Lönnroth,Martin Bagge, Olle Edström med flera. När vi skulle lansera antologin kom Martin på att vi skulle göra det från segelbåten Flory, som Lasse Dahlquist sjunger om i Dans på Brännö Brygga. ”På kryss med Taube” blev fyra turneer, som följdes upp av en bok.

Göteborgs universitet, Svenska Visakademien och Folkuniversitetet fortsatte med seminarier kring fler vispoeter. När Mats Malm blev invald i Svenska Akademien förde Dick Claésson på Litteraturbanken en dialog med honom – borde man inte ge ut en svensk visbok i klassikerserien?

Uppdraget gick till David Anthin och Martin Bagge. De konstaterade ett glapp i utgivningen av litterära visor.

– Den svenska sångboken är ju jättefin, men det är drygt 20 år sedan den kom ut. Vi är glada att Svenska Akademien valde att ge ut vår nya bok i klassikerserien, det betyder att de trycker upp den när upplagan tar slut, den ska alltid finnas. Svenska Akademien har resurser och kunde göra en fin tryckning. Vi hade en kontaktperson på akademien som heter Håkan Nygren, och Mats Malm var glädjande nog involverad under arbetet, säger David som koncentrerat sitt arbete på 1900-talets visor medan Martin Bagge har haft hand om de äldre visorna.

Är visan en egen litterär form?

– Ja, vi diskuterar det där i vår inledningsessä. Visan är en hopplös genre, så fort man försöker definiera den så smiter hälften iväg. Mycket handlar om hur man framför texten, den har en mer framskjutande roll än i andra sånggenrer. Vi är framförallt intresserade av den litterära visan, de visor som har en tydlig upphovsperson. Det var samtidigt den första avgränsningen som vi bröt mot, när vi valde innehållet. Det är ju inte en vetenskaplig utgåva även om den är gedigen i sina kommentarer.

För att göra En svensk visbok. 99 visor och en psalm mer användbar, har David och Martin moderniserat stavningen i visantologin. Akademien vill inte ge ut böcker för forskare, de ska vara för allmänheten. Inget ska stå i vägen för förståelsen och tillgängligheten.

– Den bakvända visan har sina rötter i medeltiden, sådana har en helt annan stavning. Jeremias i Tröstlösa skrev En borde inte sova, inte ”man”. Det valde vi att behålla. När det är bunden form måste man behålla vissa ordformer och den gamla stavningen.

Arbetet med antologien tog ett par år och urvalet var inte enkelt. Det åkte in och ut visor in i det sista.

– Barbro Hörberg var en riktig thriller. Hennes sång Sommarö, en av mina favoriter, är i original skriven av franska Barbara (Monique Serf). Barbro fick tillstånd av Monique i Frankrike, men här stötte vi på patrull. Till slut förstod förlaget att Sommarö är en svensk klassiker som sjungits i femtio år och vi fick tillstånd, med hjälp av andra personer som tog kontakt med dem.

Att skriva om texterna och hitta bra arrangemang – inte för banalt, inte för svårt – tog tid. Parallellt med detta började David och Martin att skriva alla utförliga kommentarer. Det var viktigt för dem, eftersom de tänkte att detta skulle kunna användas i undervisning, om exempelvis Visskolan i Kungälv ville göra det.

– Roligt att Mats Malm skrev en inledande text. Det brukar inte ges plats till en sådan introduktion på 20-30 sidor i en vanlig visbok. Vi tyckte att det var fint, ytterligare ett exempel på Akademiens tålamod och resurser. Vi fick även med visförfattarnas illustrationer i boken. Den här antologin har varit något av det roligaste vi gjort, konstaterar David Anthin.

Författarna har inte försökt skapa en svensk kanon, bokens syfte är att visa den litterära traditionen kring visor. Representationen av kvinnor respektive män har varit en grannlaga uppgift, anser David:

– Vi har velat ha välkända visor och då blir det mest män som är upphovspersoner, men vi har ändå försökt så att det inte blir pinsamt få kvinnor. Namn som Hörberg och Elisabet Hermodsson var självskrivna, men vi har även med mindre kända som Charlotta Berger och Wilhelmina Stålberg. Det är besvärande med urvalskriterier, men jag tycker att vi hittade en bra form: ”Vad är det vi vill visa av Olrog? Povel Ramel ska vara med – vilka då? Samarbeten med Beppe Wolgers.” När man kommer till riktigt stora giganter som Taube och Bellman råkar kanske tre-fyra ballader vara mina egna favoriter, men så vill vi visa på bredden och då fick extremt fina visor stryka på foten.

På tal om favoriter: Vilka vill David själv lyfta fram av 99 visor och en psalm?

– Sommarö, som jag nämnde, tycker jag är så fin, tragikomisk. Genialt författad som ett telefonsamtal, ett riktigt bravurnummer. Den lilla bäcken av Allan Edvall fångar ett helt liv på några enkla rader. Naturligtvis ligger Taube mig nära. Sedan kan det vara åt andra hållet, visor som är helt magiska, men som nästan inte går att beskriva, som Mats Paulssons Visa vid vindens ängar. Bortflyende som visan själv. Visan är komplex att förstå, varje gång den sjungs och spelas uppstår något nytt, till skillnad mot kanske i en roman eller en dikt. Det finns så starka minnen till visor, det är något alldeles speciellt. De mest otippade människorna har också den här traditionen i sig. Nu får vi inte tappa de yngre generationerna, betonar David Anthin.

EN SVENSK VISBOK. 99 VISOR OCH EN PSALM
• Den svenska visskatten från medeltiden och fram till visvågen på 1960-talet. Fokus ligger på den litterära visan, med namn som Carl Michael Bellman, Alice Tegnér, Birger Sjöberg, Dan Andersson, Evert Taube, Nils Ferlin, Barbro Hörberg, Olle Adolphson och Cornelis Vreeswijk. Enkla och stilrena musikarrangemang gör boken användarvänlig för alla musicerande. Till samtliga visor finns utförliga kommentarer. Bokens illustrationer är utförda av vispoeterna själva.
• Urval, kommentarer och ordförklaringar av David Anthin och Martin Bagge. Inledning av Mats Malm. Formgivare: Johan Melbi och Anders Ljungman.
• ISBN: 9789178110520
• Språk: Svenska
• Vikt: 1176 gram
• Utgiven: 2021-08-25
• Förlag: Bokförlaget Atlantis