Kenneth om Olle: 
Detta att göra allt till bilder, det han ser, det han upplever och framförallt hans känslor och inre värld, som blir texter alla kan känna igen sig i, är en av de saker som gör Olle Adolphson till en stor författare. Han besitter en unik förmåga att uttrycka det djupt personliga så att det känns allmängiltigt och det allmängiltiga så att det upplevs som djupt personligt.

Också hans musikaliska universum är hans helt egna och hans personliga klangvärld kan skönjas redan i en del av visorna från sena tonåren. Förmågan att i musiken på ett kongenialt sätt uttrycka textens stämningslägen är något som också gör honom betydande som tonsättare.

I programmet presenteras ett långt och unikt konstnärskap som sträcker sig över mer än femtio år. Det innehåller visor från debuten 1956 fram till de sena verken på 1990-talet.

Olle Adolphson har själv uttryckt att allt han skriver bottnar i egna upplevelser och i programmet berättar jag också om det sammanhang i vilket visorna kommit till, så man kan säga att programmet också på något sätt, och i viss mån, ger en bild av personen Olle Adolphson.

Under arbetet med det här projektet har jag, utöver Olles egna publikationer, haft stor glädje och nytta av Jan Malmborgs lysande biografi ”Trubbel – berättelsen om Olle Adolphson och även Bengt Nyquists intervjubok ”Olle Adolphson och musiken.

Kenneth Weissglas Frejd är i grunden konsertgitarrist med en diplomexamen från Musikhögskolan i Malmö och var under många år verksam som solist och kammarmusiker. Han har också under hela sitt yrkesliv verkat som folkbildare i olika roller, ofta i kombination med musikerrollen. ”Som musiker har jag alltid varit intresserad av att göra program där musiken sätts in i ett sammanhang”. Intresset för den svenska visan har följt honom genom livet och på senare år har han fördjupat det intresset och är i dag verksam som vissångare med visprogram utifrån olika teman där presentationerna mellan visorna har en viktig roll.